Ateljé Jerry Linder
Skidåkaren
www.AkterKastellet.jerrylinder.se
Moffas@Spray.se
+46 0707 534 539
Stora snöflingar singlade ner över oss där vi drog fram vårt mätband...alltid en trollsk stämmning...
Vi mätte med ett 50-metersband sträckan mellan vattenverket i Hölö till Vreta Gård. Där fanns en god källa som aldrig sinade. Vatten är något vi måste ha. När en nybyggare sökte efter en plats där han skulle bosätta sig, måste där finnas en vattenkälla eller annat vattendrag. I afrika finns många djupa brunnar, och när regnet inte kommer uppstår folkvandring till trakter som har det bättre beställt med vatten. Vatten från älvar och bäckar tas ut i mängder så att de som bor nedströms inte får så mycket som deras hushåll tarvar.
Vatten faller som snö när det är minusgrader. På de höga bergen läggs lager på lager som jöklar, och när sommarperioden kommer rinner vatten utefter bergsluttningarna i floder. Nu när temperaturen ökat några grader i genomsnitt, smälter isen och vattnet rinner bort eller dunstar. Där folk haft god tillgång på vatten blir det brist på grund av ökad medeltemperatur.
Is. Vatten är som tyngst vid +4 grader. Då lägger sig det vattnet på botten och går att sjöarna inte bottenfryser. Tur det för allt som lever i sjön. Vatten som blir nedkylt till under 0 grader fryser och intar en fast form. Det är därför vår Celsiusskala har satts vid 0 grader just där. Vid 100 grader C kokar vattnet.
Såja, lite vattenkunskap, nu till flodområden:
Vattenånga kondenserar till vattendroppar och faller till marken där de fördelar sig på olika sätt.
Det strömmar, rinner och porlar i spiraler ner mot havets nivå. De stora flödena kallas flodområden.
På vintern fryder vattendropparna till snöflingor som lagras på marken och på sjöarna där vttnet frusit till is. På våren går isen upp och snön smälter och vattnet som bildas faller genom jordens dragningskraft ner mot sjöarna där vattnet strömmar mot havet.
Vattnet befinner sig i ett evigt kretslopp, ty vattnet i haven dunstar och lyfts upp i atmosfären, där det på nytt kondenserar och faller över kontinenterna. Nu börjar människor överallt på jorden bli rädda för att temperaturen skall stiga och de stora ismassorna vid polerna skall smälta till vatten och höja havsnivån så att stora låglänta arealer på jorden kommer att drängkas.
När jag var liten fanns det alltid snö i Södertäljetrakten. Jag minns mina första skidor, morfars stora skidor som mamma och mormor hade sågat av till lämplig längd. som bindning hade de en vanlig rem och på skidan hade de spikat fast en rågummisula. Fint tyckte de snälla tanterna, en pina tyckte jag, men så var det, vi hade ont om pengar. Kompisen hade ett par korta skidor med riktiga bindningar. Hans skidor pekade rakt fram då han hävde sig nerför backen vid Vestergrens lada; mina
pekade kors och tvärs.
Numera åker jag på Måsnarens is där kommunen tillhandahåller en maskin som idrottsföreningen kör så att det blir fina skidspår runt hela sjön: super...
Sjön ingår i ett system som kallas Flodområde 62/63 och går från Lilla Måsnaren över Måsnaren och i ån förbi Åle Ström och ut i Lanaren, som är min barndomssjö där vi en sen kväll paddlade med Staffan, skattedirektörens son, från Sjöhaga, som var deras sommarresidens, till Åle Ström, där Harry Brandelius och Ingalill Rosvald bodde. Där mötte oss en av deras döttrar, en brud som var djävligt slängd i käften, och hon skrek att vi skulle packa oss därifrån, vilket vi också gjorde.
Lanaren ja, en sjö som blivit stympad i trenne delar. I alla fall två: Lanaren och Lanare stjärt. Den tredje delen är egentligen en skapelse av motorvägen som skar av flödet från öster så att det har bildats en liten sjö som jag kallar Lanare StjärtStjär, men det är jag ensam om.
Lanare Stjärt bildades då man byggde järnvägen på 1860-talet. Järnvägen drogs genom berget och bergmassorna lades upp och bildade en hög bank som delade av sjön. Endast en tunnel på södra sidan mot berget gjorde det möjligt för vattnet i avsnörningen att rinna ut i stora sjön och vidare ner genom Bränningeån där vattnet störtar ner i ett litet vattenfall vid gården. Från Bränninge Gård slingrar sig vattnet ner i en meander och når ut i Östersjön vid de gamla statarboställena...där bävrarna härgar fritt idag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar